Arbetsplan för Lillgårdsskolan Prioriterade mål Pedagogiskt arbete Vi behöver fokusera mer på elevens lärande. Detta utvecklingsområde kan bli en del av redan pågående utvecklingsprojekt, portfoliometodik, temaarbete, mm. Under läsåret 2005-2006 anpassas vårt dokument vid utvecklingssamtal till att gälla som dokument för ”Individuell utvecklingsplan”. Utformning och innehåll diskuteras och bestäms under hösten 2005. Ansvariga: Rektorer och pedagoggrupp Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram upprättas när särskilt stöd behövs för att nå mål som är formulerat i elevens utvecklingsplan. Vi skall särskilt beakta detta när vi formulerar mål som syftar till att komma tillrätta med beteendeproblem. I detta sammanhang kan vi bli bättre på att formulera mål som går att utvärdera. Kollegahandledning och lärande samtal bör användas regelbundet i pedagogiska diskussioner. Arbetslag F-1 vill öka tillgängligheten till åtgärdsprogrammen. Önskemålet är inte förenligt med de rutiner vi har. Det visar tydligt att vi fortlöpande måste hålla samtalet levande om hur vi använder våra åtgärdsprogram. Vi har en mycket god kompetens att möta barn med behov av särskilt stöd i läsning och skrivning. Vi har en bit kvar innan vi har samma goda kompetens att hjälpa de som behöver stöd i ämnet matematik. Det finns dock goda möjligheter att förbättra med en mer genomtänkt struktur schemamässigt. Samplanering bör ske på ett bättre sätt så att de lärare som är MaNo inriktade kan fokusera på de elever som behöver riktad hjälp. Dessutom har vi för avsikt att möta detta behov genom kompetenshöjande kurser. Skolan har tydliggjorda strukturer för att regelbundet följa upp elevernas utveckling. Viktigt är att det finns och kommuniceras en tydlig beskrivning av vad som skall utvecklas och vem som ansvarar för vad. Detta fungerar om vår mall används på rätt sätt. Skolans temaarbete Vi vill vidareutveckla processen när vi väljer nya teman. Detta genomförs i ett projekt som startade vt-2004. Projektet genomförs i samarbete med arbetslag 6-9 från Tokarpsskolan och slutförs/sammanställs under ht-05 – vt-06 Ansvariga: Arbetslagen från Lillgårdsskolan och Tokarpsskolan gm projktledning och ”Styrgrupp” Pedagogiskt ledarskap Vision och mål. Fortsatt arbete i stiftelsens styrelse gällande målfrågor och vision. Rektor och bitr rektor ges i uppdrag att i samtal efterfråga huruvida anställda på skolan har tagit till sig styrelsens vision. Styrelsen och pedagoggruppen genomför en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot markeras och analyseras. Mål formuleras för att komma vidare av pedagoger och styrelser. Samverkansmöte genomförs i november månad där samtliga pedagoger och styrelserna deltar. Ansvariga: Stiftelsens styrelse och rektorerna. Utbildning och utveckling Skolans ledning samtalar under hösten/våren 2005/2006med samtliga anställda gällande önskemål inför framtiden. Ansvariga: Rektorerna Skolan i samhället Föräldrabanken är en levande och fungerande del av vår verksamhet under år 2005. Med levande och fungerande menar vi att varje lärare kollar de möjligheter som finns via ”banken” och undersöker huruvida föräldrar vill och kan delta mer aktivt i skolarbetet. Med fungerande menar vi även att föräldrar aktivt deltar med sin kompetens vid lektioner. Ansvariga: Gruppansvariga lärare Elevernas ansvar och inflytande Möjligheter till tätare utvärdering brukar oftast beskrivas som behov av mer tid, personal. Vi bör dock först fråga oss hur vi, inom nuvarande organisation, kan skapa önskade möjligheter. Ibland får man välja bort något för att kunna göra något annat. Vi behöver se över rutiner mm när det gäller skolans elevråd. I sammanhanget behöver syftet med klass- och elevråd tydliggöras. Varför har vi klassråd? Hur är ett bra klassråd? Vad behöver vi, som pedagoger, göra för att det ska bli som vi och eleverna vill ha det? Personalen i arbetslag 4-6 är medvetna om att det finns resurser i elev och föräldragrupp som skulle kunna komma till nytta i temaarbetet. Hur vill arbetslaget använda dessa resurser och i vilken omfattning? Frågan bör lyftas i pedagoggruppen. Viktigt är även att lyfta fram och markera/tydliggöra de mål som finns och överenskommits så att alla vuxna medvetandegörs om detta. Elevens egen upplevelse av delaktighet bör vara central i alla frågor som rör elevers inflytande. Om man i alla diskussioner tar en utgångspunkt i denna upplevelse av delaktighet borde man hamna rätt. Elevernas demokratiska fora klassråd, elevråd och stormötet fokuseras. Hur arbetar vi? Vilka frågor behandlas? Konsekvens av beslut? Tydliggjord och gemensam procedur gällande behandling av ärenden arbetas fram. Syfte: Att på ett bättre sätt tydliggöra de demokratiska spelreglerna och därigenom visa på möjligheterna att kunna påverka sin och andras situation. Ansvariga: Gruppansvariga pedagoger, elevrådsansvarig pedagog (huvudansvarig) samt elevråd. Kunskaper Mycket kunskap finns inom pedagoggruppen. Kanske är en allt för stor del av den samlade kompetensen av den typ som kallas tyst kunskap. Ska vi stärka våra svaga sidor behöver vi lära av varandra. Dialog är verkningsfullt när man söker förmå människor att använda en större del av sin potential i arbetet Vi behöver nog samtala mer om varför eleverna bör vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Vidare kan vi hjälpa varandra att hitta vägar som leder mot en situation där eleven faktiskt är delaktig. Individens ansvar och inflytande gällande lärandeprocessen fokuseras. Hur arbetar vi med detta i de olika grupperna? Syfte: Att ta reda på hur eleverna upplever att de har inflytande i lärandeprocessen Ansvariga: Rektor och pedagoggrupp Normer och värden Samtal behövs för att utveckla strukturerna för elevrådet. Varför har vi ett elevråd? Hur är det när elevrådet fungerar på ett bra sätt? Vilka insatser behövs för att elevrådet ska fungera på ett bättre sätt? Dialog i personalgruppen ger resultat i arbetet med eleverna. Utvecklar pedagogen sin förståelse, kommer det att märkas i arbetet med barnen. När jag får en mer utvecklad förståelse för mitt arbete och hur saker hänger samman, använder jag en större del av min kompetens i arbetet med barnen. Det blir viktigt att sätta ord på varför det är bra med utvecklat elevinflytande. Alla anställda på skolan skall skriva under värdegrundsdokumentet liksom elever och föräldrar gör. Frågor gällande värdegrund/grundläggande demokratiska värden måste ständigt aktualiseras och kommuniceras i vårt samhälle. Fysisk aktivitet Här markeras bl a möjlighet till att skapa utrymmen för avskildhet, lugn och ro. Stora grupper och i huvudsak stora lokalytor kan verka som en motsats till denna önskan. Samtidigt kan det vara möjligt att omdisponera eller omprioritera hur en del av lokalerna används. På skolgården efterfrågas bättre lekredskap och liknande som hinderbana, labyrinter, balansbrädor mm. Större gymnastiksal önskas. En annan prioidé är utbyggnad av samlingssalen som skulle förstärka skolans profil. Förvaringsutrymmen behöver skapas för att på ett bättre sätt kunna förvara en del inventarier som är i vägen i det dagliga arbetet. Utemiljögruppen förväntas presentera sitt/sina förslag till förbättring. Att ledning, föräldrar och personal är medvetna om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för trivsel och lärande är en grundsten i detta sammanhang. Om denna medvetenhet även kan komma eleverna till del så är det väldigt bra. Det estetiska och funktionella nämns av arbetslagen som något mycket viktigt. Att vår skolgård upplevs som och är trivsam lyfts fram som en viktig punkt. Barns och lärares vilja till rörelse och aktivitet i utemiljön är även det en förutsättning för möjligheten att komma framåt i denna fråga. Samtidigt finns förbättringmöjligheter både gällande den yttre och inre miljön. Efterlevnad av gällande styrdokument måste ständigt aktualiseras. Ett tydligt exempel är vår miljöpolicy/kompostpolicy. På vilket sätt går vi som pedagoger före som goda exempel i denna fråga? Språkutveckling Avlämnande förskolor kontaktas efter att skolvalet är klart och någon typ av avlämning/information bör ske. Ansvariga för att detta sker är rektor och ansvariga lärare i F-klass på Lillgårdsskolan. Pedagogerna i F-klass och år 1 har arbetat med och arbetar med idéer kring hur befintliga lokaler används. Klart inför ht-05. Ett arbetslag anger ett behov att arbeta med språkutvecklingen på ett mer kreativt sätt. På vilket sätt framgår inte under rubriken förslag till förbättringar. Dock anges önskemål om att gå inspirationskurs och att en studiedag fokuseras kring detta. Vi vill bli bättre på att förstå orsaker och samband i läs och skrivutvecklingsprocessen. Dokumentationen vid Utvecklingssamtalen fokuseras. Hur dokumenteras utvecklingssamtalen? Får dessa samtal någon positiv konsekvens för eleven? Utvecklingssamtalets dokument omarbetas under ht -05 för att kunna gälla som ”Individuell utvecklingsplan”. Ansvariga: Pedagoggrupp och rektor. Utvärdering Samtliga verksamhetsområden skall utvärderas regelbundet och fortlöpande. Under hösten 2005 tas en årscykel fram gällande utvärdering och uppföljning. Ansvariga: Rektorerna och pedagoger
|
||
| Tillbaka | ||